Ordens makt

  Den här bilden dök upp hos en vän (och släkting) på Fejjan. Den fick mig att skratta och påminde mig om hur roligt det är att leka med ord. Efter en intensiv vecka löper texten trögare än vanligt, så här på fredagkvällen. Kanske tar jag mitt skrivande för mycket på allvar? 

Ord i låttexter har en särskild makt, som när Prince sjunger:

I’m not a woman, I’m not a man, I am something you can never understand.  

I would die 4 you, 1984

På pendeltåget hem idag hörde jag två välklädda och chica kvinnor göra annorlunda ljud. De talade ett språk jag varken förstod eller kunde identifiera. Den ena av dem berättade, när jag frågade henne, att de var från Mongoliet. Plötsligt tänkte jag på jurtor, stäpplandskap och hästar, trots att kvinnorna var klädda för storstadsliv. Den ena hade stora och mörka solglasögon på sig och en tjusig handväska i läder. Jag har länge drömt om att resa till Mongoliet. Min dröm bygger på historier från en svunnen tid, i böcker som jag läste som barn. Nya ord och berättelser kanske beskriver landet bättre? Förresten, vilket land kommer giraffhallicken ifrån? Serien http://piecomic.tumblr.com/tagged/favorite kommer från USA, vad jag vet. Och jordens alla länder ligger på samma planet i alla fall. Som snurrar vidare in i helgen!

#blogg100

Fredagsmys?

   Brukar du också sjunka ner lite djupare i soffan just på fredagar? Kanske oavsett arbetstider eller livssituation? Det är liksom en kollektiv ritual, som är så oerhört lätt att bli en del av. Kravlös och trygg, återkommer varje vecka. Och just nu går Let’s dance. Lätt att titta på, gör inget om man missar lite. Glitter, glamour och intressanta ordvändningar, för oss som går igång på nördiga sätt att beskriva rörelse. Ikväll har vi ätit på kvarterskrogen och sluppit disk. Och i soffan bredvid mig sitter en man som uppskattar mysiga hemmakvällar. Det är fredagkväll. Ha det gott kära läsare, det ska jag!

#blogg100

Moln

  ”The way of the white clouds” heter en bok av mystikern Osho. Den läste jag i tjugoårsåldern och kände igen något, mindes något. 

Varifrån minnet kom vet jag fortfarande inte. Bara att den kvalitén – som de vita molnen har – hela tiden finns och bara väntar på uppmärksamhet. Allt skiftar, hela tiden; tankar och känslor växlar; situationer uppstår, pågår och löses upp i något annat. 

Går det att medvetet välja en tillvaro som liknar de vita molnens? Det verkar så i alla fall. Zen-mästare, Sufi-mystiker och Tibetanska lamor har beskrivit varianter på samma tema. 

Och även en värmländska:

”Det var en gång en sjö som lyste och blänkte blå, långt långt borta på Världens Tak, i ett land som heter Tibet. Den sjön var så spegelklar, att fåglarna som flög över den, i svindlande ögonblick inte visste vad som var upp eller ner, himmel eller sjö, spegling eller verklighet.

Alldeles nere vid strandkanten låg Pema på rygg i gräset och följde de vita molnens väg. Han smakade på ett vårgrönt strå, höjde sig på armbågarna och såg ut över sjön. Sjön gav honom ett blått ögonkast och Pema log tillbaka.

Du har säkert själv legat på rygg i gräset så där som Pema, tittat upp mot himlen och funderat och tänkt. Annars måste du pröva det så fort du kan. Då ska du få se hur molnen förvandlar sig och i lekar glider in och ut och om varandra. Då ska du få se hur de väver tunna slöjor av ljus, hur de tätnar och samlar sig. De formar sig till precis vad du vill. Och då hisnar du som Pema hisnade; över himlen, jorden och det spretiga gräset.” 

Ur ”Det var en gång en sjö” av Elisabet Härenstam. 

Om inspiration

  Att skjuta upp är ett beteende jag känner väl till. Det innebär att när dagens blogginlägg ska skrivas är jag trött och tom inuti. Saknar inspiration. I det här läget brukar jag leta bilder i telefonen. Det brukar sätta igång flödet och skrivandet. Den här bilden tog jag alldeles i början av den här bloggomgången. Jag tänkte att färgerna var inspirerande. Det skulle vara lätt att skriva något med utgångspunkt från bilden. När jag vid detta tidigare tillfälle började skriva, kändes det alldeles fel. Jag valde en annan bild den dagen. 

Så nu får den här färgglada bilden illustrera bloggarens våndor över bristande inspiration. Den visar också hur uppskjutande kan skapa oväntade nya kombinationer av ord och bild.

#blogg100

B som i bok eller bön

  
Vadå B? B som i BB. Barn. Bus. Bita. Bannor. Broar. Bokstäver. Böcker. Bröst. BH. Balans. Blaja. Betydelse. Byar. Be. Bry sig om. Berätta!

(Har du sagt A får du säga B!)

Jo, jag var just på biblioteket. Alla böcker där gjorde mig yr. Jag hittade ändå två jag ville låna och läsa. Men vad skulle jag själv skriva? Det började bli hög tid att blogga!  Något om bokstäver eller böcker? Vilken bokstav? B som i blogg. Eller bön.

#blogg100