Publicerad den av angaho · 3 kommentarer

Med ögon känsliga för grönt

Kom att tänka på Barbro Hörbergs sång ”Med ögon känsliga för grönt” när jag var ute och gick ikväll, efter regnet. I texten finns en rad om ”kastanjeblad som paraplyer”. Kastanjerna i parken intill mitt hus håller på att slå ut. Varje vår när jag ser bladen vecklas ut kommer jag ihåg låten och sjunger den ur minnet. Nu letade jag upp den på Youtube.

 I klippet jag länkar till, berättar hon först om bakgrunden till låten, på ett väldigt rörande sätt, innan hon börjar sjunga. Kära läsare, var så god och njut: http://youtu.be/Wmr25eOrmRA

Och kanske lite körsbärsblom som avslutning på veckans sista blogginlägg:


#blogg100

Publicerad den av angaho

Vårkonsert

  En vän sen många år sjunger i kör. Den heter Vox Media; ett passande namn för en personalkör vars medlemmar arbetar på SR, UR och SVT. Under året ger de flera konserter. Jag brukar gå och lyssna på dem, om jag kan. 

Vårens konsert hölls i Norska kyrkan nu ikväll och hade temat ”Från Beatles till Bach”. Alla musikstycken som kören sjöng, var skapade av någon vars namn började på B.”Bara B:n” (som ju också på ett fyndigt sätt anknyter till våren) var underrubriken på konserten. 

Sista låten var en fin låt om vänskap, av Björn och Benny i ABBA. Då klev kören ut i kyrkan och stod runt oss i publiken. Sången strömmade emot oss från alla håll. En fin avrundning!

Och på vägen hem passerade jag Kungsan där körsbärsträden blommar för fullt. Många stannade för att fotografera. Ljuset var fantastisk, men svårt att fånga med bara mobilkameran. Min hand är med på den nedre bilden för att skärma av ljuset bakom blomman. Det kändes lite högtidligt att hålla i den. Som en japansk vårceremoni.  

 
#blogg100

Publicerad den av angaho · 2 kommentarer

Kvällen börjar bra

  Vi är på klassisk mark vid Odenplan. Några av oss vill minnas att Folkets bio låg här på Vegagatan en gång i tiden. Vi brukade också gå på Café Vega, som låg lite längre upp på gatan. Nu huserar Pygméteatern här sen 37 år. Och jag kan inte minnas att jag varit här. Vi ska se – och framför allt höra- Violet Green and all between. Se https://violetgreenandallbetween.wordpress.com/.

   

  

  

 Nu kan jag inte blogga mer – vill ägna mig åt mina vänner. Vi ses imorgon!  

Som ni ser av den korta videon var det fullt ös. Rekommenderas!

#blogg100

Publicerad den av angaho

På flygplatsen

  En flygplats är mest ett ställe för väntan, även om där finns restauranger, barer och affärer med taxfree. Alla människor är väldigt mycket på väg någonstans. På något sätt är till och med kassörskor och annan servicepersonal liksom i rörelse, även när de står stilla. Kanske sätter alla tankar och samtal som pågår inom och mellan människorna här en grundton. Jag minns ”Music for airports”, som var meditativ och samtidigt på något sätt expanderande. Här där jag sitter på ett café vid gaten, spelas just nu ”Euforia”med Loreen. Jo, nu pirrar det. Snart lyfter planet äntligen!
#blogg100

Publicerad den av angaho

En särskild klocka

  Klangen av klockor fascinerar mig: En Gong-Gong, kyrkklockor, klangskålar och bjällror, Michael Oldfields stycke Tubular Bells. Klockan på bilden köpte jag vid mitt enda, allt för korta, besök i Japan. Under några timmar kunde jag då gå runt i ett zen kloster, tillsammans med andra turister. Den har fått inleda meditationsstunder, vid alldeles särskilda tillfällen. I vanliga fall hänger den i mitt sovrumsfönster, som en sorts amulett. Den har en spröd och ren, ganska lång klang. 
#blogg100