Navelskådande 

  Så här såg min mage ut alldeles nyss. Mycket av det som hänt idag utgår från magkänsla.

Under den månatliga återträffen på Institutet för sorgbearbetning blev det känslosamt. Både glädje och sorg känns i magen, likaväl som i hjärtat. Att känna efter – lite mer än vanligt –  hur kroppen har det, är en hjälp för att läka sorger.

Sen har jag stått i provrum och tittat på min mage i olika vinklar, iförd olika plagg. Jag letade efter något att ha på en fest imorgon. Till slut hittade jag en outfit, som kändes bra både i magen och i hjärtat. Tack mage!

Tillbaka i vardagen

  Efter en resa är min tvättkorg oftast full. Så även denna gång och tvättstugan fick besök under några timmar. Hushållsarbete har en lugnande effekt på mig. Upprepningen av arbetsmoment och den intima känslan av att vårda mina tillhörigheter känns behagliga. De som hävdar att vi älskar våra saker för mycket, har missförstått något, tror jag.

Det är inte kärleken till sakerna som är problemet. Istället är det begäret efter fler och nya saker eller rädslan att förlora dem vi äger,  som skapar svårigheter. Kärlek kan riktas åt alla håll, både mot levande varelser och döda ting. Överallt där kärleken får ta plats, skapas skönhet och ordning. Så och i tvättstugan.

#blogg100

Hem, ljuva hem

  Allt är konstigt nog sig ganska likt här hemma. Påskkaktusen blommar, som för att hälsa oss välkomna. Vi landade för bortåt sju timmar sen. Det regnade. En trevlig och pratsam sikh körde taxin vi åkte från Arlanda, så den delen av resan gick fort. Uppackningen bestod mest av att ösa smutsiga kläder i tvättkorgen. Väskorna är redan tillbaka i vindsförrådet och vi har kollat posten. Sen gick vi varsin liten promenad, duschade och kröp ner i sängen för att försöka ta igen lite sömn. Nu lagar maken middag och jag skriver de här raderna. Min hjärna känns lite seg. Den behöver ytterligare någon dag att ställa om. Det är både vemodigt och skönt att vara hemma igen.
#blogg100

Tropiskt väder

 Idag är första dagen som vi har gemensam semester. Maken var på konferens måndag-torsdag. Han firade sin ledighet med att avstå från att raka sig och att promenera med bar överkropp. Här är han förevigad under en blommande bougainvilla. Annars trivs han bättre på tempererade breddgrader. Vädret var riktigt tryckande under morgonen och förmiddagen. Nu på eftermiddagen har vi hört rejäla åskknallar och sett blixtar över havet. Turisterna är inte lättskrämda och stranden har knappt varit tom, trots vädret.

#blogg100

Poolside

  Igår flyttade jag alla våra saker från ett hotellrum till ett annat. Vårt förra låg mot den rejält trafikerade gatan och på andra våningen, med palmer precis framför fönstret. Charmigt, men mörkt och bullrigt. Bilden visar utsikten från vårt nya rum på åttonde våningen. Jag vågade mig också på att ligga vid poolen för första gången i förmiddags. Min vita hud lyste i stark kontrast mot den svarta baddräkt med ben, som jag köpte inför resan. Jag hann inte ligga där länge innan några regndroppar fick mig att gå in igen. Det var ändå dags för lunch…
#blogg100

Packa kappsäck

  Det spelar ingen roll hur ofta jag reser. Att behöva välja vad som ska ner i väskan är alltid lika svårt. Särskilt när jag reser från kyla till värme. Efter en lång vinter med mycket kurande i lager på lager av tyg, ska jag plötsligt röra mig bland andra människor iklädd sommarkläder. Det känns som om de där plaggen tillhör någon annan. Så i packandet ingår att prova kläderna och gå omkring lite hemma i lägenheten. Det får ta sin tid. Då kanske jag slipper släpa med mig sånt jag inte vill använda när jag väl är framme. Å andra sidan är det roligt att ha en del att välja på. Fast inte för mycket, då går det åt för mycket tid att hålla reda på grejorna. Det är med andra ord många känslosamma val som ska göras, så nu har jag inte tid att blogga mer idag. Resfeber!

#blogg100