Publicerad den av angaho

Frimärksjakt

   Det var inte så lätt som jag trodde att skicka vykorten. Jag hade bara frankerat ungefär hälften. I affären på hotellet där vi bodde i Ft Lauderdale hade de helt slut på frimärken.   Vi checkade ut och gav oss iväg till flygplatsen med vår hyrbil. Jag trodde att det fanns frimärken i någon affär på själva flygplatsen, men det var slut överallt. Även i affärerna på flygplatsen O’Hare, här i Chicago, blev det nobben när jag frågade. Jag fick ett ryck och tog mig till Hilton O’Hare vid terminal 2. Där hade jag bott på hitresan. Bingo! Jag kunde både köpa resterande frimärken och få vykorten skickade via deras frontdesk. Och hade något att sysselsätta mig med under de närmare fem timmarna innan anslutande flyg hem till Stockholm.

#blogg100

Publicerad den av angaho

Jetlag i Florida

  Jag är framme efter en lång resa. På vägen hit har jag rört mig bland mängder av människor och i bullriga miljöer. Det är varmt här i Fort Lauderdale och mycket trafik överallt. Efter incheckning på hotellet åt vi lunch och gick en promenad. Jag lämnade min man vid hans konferenscenter och fortsatte ensam. När jag hittade en skuggig och folktom plats nere vid hamnen, kändes den nästan som en sorts helgedom. Jag satt en stund på en bänk intill väggen på huset och tog den här bilden.

#blogg100

Publicerad den av angaho

På flygplatsen

  En flygplats är mest ett ställe för väntan, även om där finns restauranger, barer och affärer med taxfree. Alla människor är väldigt mycket på väg någonstans. På något sätt är till och med kassörskor och annan servicepersonal liksom i rörelse, även när de står stilla. Kanske sätter alla tankar och samtal som pågår inom och mellan människorna här en grundton. Jag minns ”Music for airports”, som var meditativ och samtidigt på något sätt expanderande. Här där jag sitter på ett café vid gaten, spelas just nu ”Euforia”med Loreen. Jo, nu pirrar det. Snart lyfter planet äntligen!
#blogg100

Publicerad den av angaho

Packa kappsäck

  Det spelar ingen roll hur ofta jag reser. Att behöva välja vad som ska ner i väskan är alltid lika svårt. Särskilt när jag reser från kyla till värme. Efter en lång vinter med mycket kurande i lager på lager av tyg, ska jag plötsligt röra mig bland andra människor iklädd sommarkläder. Det känns som om de där plaggen tillhör någon annan. Så i packandet ingår att prova kläderna och gå omkring lite hemma i lägenheten. Det får ta sin tid. Då kanske jag slipper släpa med mig sånt jag inte vill använda när jag väl är framme. Å andra sidan är det roligt att ha en del att välja på. Fast inte för mycket, då går det åt för mycket tid att hålla reda på grejorna. Det är med andra ord många känslosamma val som ska göras, så nu har jag inte tid att blogga mer idag. Resfeber!

#blogg100